Ibland kan det vara jobbigt att sätta ner foten; när barnen slåss, skriker eller slutar lyssna kan situationen kännas överväldigande och ibland hopplös. Därför kan det vara extra viktigt att veta vilka sätt, som enligt barnpsykologi, lämpar sig bäst när en talar med barn. Alma von Hogerlinden, vikarie på förskola, berättar om de olika knep hon lärt sig under sin tid på jobbet.
Vikten av positiv förstärkning
Alma som nyligen börjat vikariera på förskola hade tidigare stort intresse av barnpsykologi och ville lära sig mer om kommunikation mellan barn och vuxna. Numera använder hon sig av olika metoder för att hantera jobbiga situationer som uppstår på förskolan.
De två metoderna hon berättar om är positiv förstärkning och 5 till 1 metoden. Positiv förstärkning förklarar Alma är att en fokuserar så mycket som möjligt på det som barnet gör bra och lägger stor vikt på de beteenden som man vill se mer av. Detta gör man genom att muntligt uttrycka vad man tyckte att barnet gjorde bra, exempelvis att man säger ‘vad bra att du satte på dig skorna’ eller ‘vad fint att kompisen fick låna din legobit’. Positiv förstärkning är inget nytt fenomen, redan under 1970-talet förstod man att uppmärksammandet av positiva beteenden leder till upprepande av dessa. Men ny forskning som kan kopplas till barnpsykologi visar på att detta även bör tillämpas när en jobbar med barn.
5 till 1 metoden
Vad är 5 till 1 metoden, och hur används den som ett medel inom barnpsykologi? Alma berättar:
– Så som jag tolkat 5 till 1 metoden är att för varje negativ uppmärksamhet man ger barnet ska man ge 5 gånger mer positiv uppmärksamhet. Med negativ uppmärksamhet menas saker som tillsägelser, tjat eller olika krav man ställer på barnet. Det kan då vara att man säger till barnet att klä på sig eller att den ska städa bort sin tallrik efter sig, säger hon.
För Alma är dessa metoder superviktiga. Hon förklarar att det annars lät blir att en hamnar i en ond cirkel av tjat och barn som aldrig lyssnar.
– Lägger man hela tiden en massa fokus på vad barnet gör fel och hela tiden säger till den vad den inte ska göra blir det istället de beteenden man ser mer av. Man vill lägga så lite fokus som möjligt på det barnet gör fel. Och så mycket fokus som möjligt på det barnet gör rätt. Det är viktigt för barn att få känna sig lyckade och få höra allt bra de gör. Det är så de lär sig vad som är rätt, förklarar hon.
Lägg mer fokus på önskat beteende
När det kommer till den egna upplevelsen av dessa metoder, relaterade till forskning inom barnpsykologi, berättar hon att det bara varit positivt.
– Jag tycker att man tydligt ser hur dagen går mycket smidigare när man har gett mycket positiv förstärkning istället för att tjata på barnen en massa. Positiv förstärkning funkar både på kort och lång sikt. På kort sikt funkar det genom att barnet blir gladare och behöver inte känna sig misslyckad i stunden och på lång sikt fungerar det genom att barnen visar mer av de beteenden man förstärkt, förklarar vikarien.
Vidare berättar Alma om konkreta situationer där de två metoderna inom barnpsykologi verkligen hjälper.
– Exempelvis har vi försökt ge mycket positiv förstärkning när barnen ska städa. Då lägger vi all fokus på de barnen som städar och säger ’vad bra att du städar” eller ’vad fint att du hjälper till’ högt så att alla barnen hör. Men vi lägger ingen fokus på det barnen som inte städar genom att säga ’varför städar du inte?’ eller ’alla kompisar städar förutom du’, utan vi kan istället uppmana dem till att städa genom att be om hjälp eller ge en specifik uppgift som att samla ihop alla de röda legobitarna tex. Det här har jag märkt har fungerat både i stunden och senare. Vissa barn kommer direkt och hjälper till när de hör att man ger beröm till andra. Och andra barn blir bättre på lång sikt ju mer man berömt dem när de hjälpt till, berättar hon.
