Länge har livet utanför den tvådimensionella världen utkonkurrerats av apparnas färger och det ständiga flödet av nytt. När livet tycks levas mer i den rektangulära världen än i den verkliga måste något ta stöten; vilket länge har varit och är läsningen. Många är de namn som går i bräschen för läsandet i allmänhet och barnboksläsningen i synnerhet. Namnen som fogas samman är bland annat ALMA-priset, men även den digitala plattformen Barnens bibliotek samt Svenska Barnboksinstitutet.
Lisa Ahlquist är redaktör på Barnens bibliotek och hon menar att barn berikas på berättelser genom läsningen:
– Det är ett väldigt laddat ämne, där jag tycker att vi som vuxna bär ett ansvar att samtala med barn om problematiken som finns, säger Lisa Ahlquist. Kanske är det dags att utmana hela familjen att läsa minst 10 minuter om dagen?
Barnens bibliotek arbetar för att främja läsande, skrivandet och litteraturutbytet hos barn och unga. Deras nav är i Västra Götaland, och drivs där av Kulturförvaltningen, men tack vare – ironiskt nog – deras hemsida kan barn och unga över hela Sverige ta del av verksamheten. På hemsidan, som är gratis, finns det författarpresentationer, boktips, artiklar och pyssel för barn i åldrarna 8-12 år.
– För oss är det viktigt att barn oavsett läsvana eller läsintresse ska hitta sin egen ingång till läsning – kanske är det via en tävling, ett pyssel eller att du vill söka efter mer information om ditt stora fritidsintresse?
Några andra som arbetar stimulerande för att sätta barnläsandet på tapeten igen är Svenska Barnboksinstitutet. De stödjer bland annat forskningsprojekt som rör barn- och ungdomslitteratur, i syfte att öka kompetens och status för alla verksamma områden inom barnkultur.
Årligen genomför institutet ett evenemang under titeln “Bokprovning”, där medarbetar utröner trender och mönster från ett år av barnboksutgivningar. Under årets bokprovning kunde en drastisk ökning av böcker som kopplas till covid-19 utläsas. Samtidigt konstaterades en nedåtgående trend av översatta barnböcker.
– Det är troligen den lägsta andelen någonsin i den svenska barn- och ungdomsboksutgivningens historia, säger Åsa Warnqvist som är forskningsledare på institutet.
Lillemor Torstensson är kommunikatör på Sbi och pekar på vikten av att såväl bibliotek som skolor sprider läsglädjen.
– Barnböckerna har spelat och spelar en stor roll för barnuppfostran, att förmedla värderingar men också att driva fram en läslust och läsglädje, säger Lillemor Torstensson. Även om hon betonar bibliotekens ansvar är hon även – likt Lisa Ahlquist – övertygad om att föräldrar bär ett ansvar att gynna sina barns bokläsning:
– Läs högt för barnen, boktipsa, berätta om böcker, läs själv så att barnen ser att du också är en läsare. Det är det viktigaste!
Lisa Ahlquist menar att läsningen berikar barn på berättelser, vilket Lillemor utvecklar genom att peka fler områden som förbättras av barns läsning:
– Läsning ökar ordförrådet, förståelsen och empatin, samt förmågan att leva sig in i andra världar och höja blicken.
